Har precis avklarat en timmes powerwalk
En timme
Helt ensam
Jag & musiken i öronen
Solen
Kylan
De vita träden
Underbart
Ingen annan
Bara jag
Så skönt att bara gå själv ibland, har ju oftast maken med mig men han är tvärförkyld... att gå själv ger så mycket tid för eftertanke och reflektion. Idag är det 10 minusgrader och solen strålar och det är vitt ute men ändå inte så mycket snö. Jag verkligen stormtrivs i detta väder lika mycket som på en strand i Thailand. Tänkte på barn, ska vi skaffa en till, en 3;a? Vi har ju 2 underbara friska killar. Tidigare har jag önskat mig en tjej men dom tankarna finns inte ens längre utan nu är det mest.
- Tänk om barnen inte är friskt
- Orkar vi börja om? Oscar och Lucas hinner bli 6½ och 9 år.
- Alla nätter
- Om jag inte lyckas amma igen, orkar man med pumpen och alla falskor
- Tänk om det blir ett kolikbarn
- Helt banala tankar som att nu kan vi lämna barnen själva och gå ut och gå en timme, det kan vi inte på länge då.
- Att vi nu kan sitta still och inte behöva resa oss för barnen under en hel nyårsmiddag...
- Att barnen nu sover till 11 på helgerna :-)
- Hinner man med 3 barn med kvalitet. Det är mycket som det är nu med 2 barn och tennis, fotboll och innebandy.
- Hinner man med sig själv?
- Hinner vi med varandra?
- Tänk om vi får ett till barn som ska vara 1 månad på neo... inget roligt att gå igenom alls.
- Tänk om foglossningen blir ännu värre 3;e gången
- Jag har inga svar, ändå skriker ibland kroppen efter en till trots alla frågeställningar och jag vet att jag kanske kommer att ångra mig hela livet om vi inte får fler barn. Däremot kommer jag aldrig att ångra ett barn...
- Tiden går - Tobbe fyller 44 i år och jag 37...
Ja det var väl det jag tänkte på under min timme i solen...
7 kommentarer:
Ja, man tänker aldrig så, som när man promenerar ensam. Jag tog en 40-minuters promenad idag.
Vi har två söner och visst ville jag ha ett barn till, men maken tyckte att det räckte. Ibland kan jag tycka att det var synd, för tänk om vi fått en flicka. Och ibland skulle jag nu vilja ha ett barn som är yngre.
Men samtidigt, var det nog bra som det blev. Vi kunde ägna mycket tid åt pojkarna och deras intressen. Det blir nog svårare att orka och hinna med tre barn.
Kram
Aldrig så BRA, skulle det stå!
Ja,mycket tänker man när man är själv! Och svåra val är det ,men ni kommer nog fram till hur ni ska göra. Har hört mycket om att barn tre är en njutning,allra helst om det är en sladdis! Har själv två killar,och ville förstås efter några år ha en tredje (helst en tjej förstås) men min man vill inte, och inte var vi så unga heller,så det blev en tjejkatt istället. Det är jag glad för idag,är så nöjd med mina två.
Men som sagt,man måste välja själv.
Ha det gott !
Kram!
Imse - jag håller med. Det blir svårt att hinna med och förmodligen stoppar vi här...
Susjos - vi står i kö för en tik :-) så lite fler tjejer blir vi nog i familjen till sommaren hur som helst....
Förstår dina tankar.. funderar själv en del. Har alltid trott att jag ville ha iaf två barn (speciellt eftersom jag själv är enda barnet), men så fick vi L och då har det känts så bra liksom. Som om jag inte haft någon längtan efter någon mer. Och ibland när jag ser andra höggravida eller med små barn kan jag tänka att det är skönt med L som nu är snart 3 år. Samtidigt älskade jag att vara gravid (efter den 5 första kräkmånaderna) och jag älskade att sitta och amma osv. Så man vet väl aldrig. Jag vill absolut inte säga att jag inte vill ha fler barn, men just nu känner jag ingen större längtan. Vi får väl se! :-)
Vet inte riktigt vad jag ville ha sagt med det här...
Jag har ju hört många "ursäkter" förut, men jag säger som jag har sagt förut, vill man verkligen, då ska man. Allt annat löser sig.
Och barnen börjar ju som sagt bli stora nu att iaf den ena snart kan ta sig till innebandyn och tennisen själv. Iaf träningarna, matcherna vill man ju vara med på.
Sen kanske man inte heller behöver ha så fullt med aktiviter? Nästa unge kanske blir en soffpropp:-)
Katti - hoppas verkligen inte på något soffpropp barn. Då har det inte fått några gener av oss alls :-). Jag vet att vill man verkligen så ska man men jag vet ju inte om jag VERKLIGEN vill...
Skicka en kommentar