I morgon är det meningen att jag ska jobba. Jag har halv panik inför bara tanken att gå upp i morgon och att "allt ska vara som vanligt igen".
Man får ju inte bli sjukskriven pga panikångets, för då kommer jag enligt läkaren inte att våga gå på en buss till slut. Men nu är det ju inte det som är mitt problem, jag kan inte sova ordentligt, tappar ord, har inget närminne, jag bryter ihop för allt, jag är helt slut, orkade knappt köra Oscar till innebandyträningen. Däckade när jag kom hem. Känner inte alls igen mig. Sen är det ju inte riktigt jag att ringa läkaren i morgon och säga att "jag pallar inte", att be om en sjukskrivning... det är INTE jag. Hur göra?
Min vän Tove & hennes dotter kom precis förbi med jättefina blommor och en massa omtanke. Hon fick mig att inse att jag behöver mer tid, att jag inte ska fokusera på annat än mig själv ett tag till. Tusen tack för att du kom och hjälpte mig på traven.
Frågan är bara hur man ska ta sig igenom denna berg och dalbana? Hur orkar man komma upp? Hur blir jag glada spralliga Jeanette igen?
Just nu känns det kört! Men som tur är så vet jag att efter regn kommer solsken.
Kram på er alla
4 kommentarer:
Usch, jag har verkligen inget svar till dig... Men lite mer tid för dig själv hade kanske inte varit helt fel? Finns det ingen möjlighet att du kan vara lite mer ledig?
Om inte så hoppas jag att du får en god natts sömn så att du iaf känner dig något utvilad imorgon.
När jag var i din sits fick jag hjälp på företagshälsovården. Träffade både psykolog och läkare där. Fick mycket hjälp. Det är inte panikångest du har, utan utmattningsdepression.
Då måste man vara sjukskriven, för inget fungerar normalt hos dig. Det är också ett tillstånd som är skadligt för organen. Det är massor med stresshormoner som är i omlopp hos dig.
Tänk på dig själv nu och dina barn. De behöver en frisk mamma.
Ring till VC och förklara precis hur det är. Förmodligen har de någon psykolog, som du kan få tid hos eller kan remittera dig till.
Jag tycker du ska ringa vc o be om att få prata med en psykolog, det är jätteviktigt att prata o få råd o tips inför "tillfrisknandet", mycket klarar man själv men inte en sån här grej, utmattningdepresion är absolut inget att borsta av axeln. Ta nu tag i det ordentligt för det kommer inte gå tillbaka av sig själv det kommer bara bli sämre. Du lever bara en gång, se till att få ett liv på dina premisser. Du kommer fixa det, du e så öppen o det är en stor fördel. Styrkekram till dig....
Klart att du ska vara hemma och ta det lugnt! Ställ inte till det så att du kraschar ännu mer. Se till att bli bra i lugn och ro. Låt det ta sin tid, du verkar ju dessutom ha en förstående chef som tog ifrån dig alla arbetsredskap. Ägna dig åt dig själv och dina behov ett tag.
Skicka en kommentar