Nu har Sabina somnat in... det är med tårar i ögonen jag läser detta. Jag har nu följt hennes blogg i flera månader, ibland har jag gråtit och ibland har jag varit glad för hennes skull, de dagar hon varit hoppfull. Sist jag läste sjöng hon med i en sång på radion och åt piggelin. Nu har hon somnat in, nu har 2 systrar förlorat sin syster, en man sin maka och det värsta av allt om man nu kan mäta sorg, 2 barn har förlorat sin mamma...
Detta händer dagligen runt om i världen, men det påverkar mig mer nu när man följt någon - ni vet hur det är att läsa någons blogg varje dag...
Jag lider med alla hennes nära, Sabina hade en sån stor livsglädje, jag HATAR verkligen den här sjukdomen. Tänk vad många liv cancer tar varje år. Det är så otroligt sorgligt och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva eller säga.
För lite drygt 6 år sedan gick min svägerska bort i cancer, hon efterlämnade sig också 2 små barn och en make och en massa släktingar och vänner.
Livet är så otroligt orättvist ibland...
Skickar en stor kram till Sabinas familj!
5 kommentarer:
Cancer är tung. Sorgen är också tung, men det lättar att släppa lös den ibland.
Ha det gott.
Läste också om Sabina tidigare idag och trots att jag inte följt bloggen blev jag lite glansig i ögonen.
Det är så fruktansvärt med cancer och skrämmande att det kan hända precis vem som helst... Usch!
Jag har inte alls följt den här bloggen o kände inte till henne förrän igår när en annan bloggare skrev om henne... men man tar ändå vid sig o tycker det är väldigt tragiskt o ledsamt...
Tragiskt är livet när det drabbar en på det sättet :-(
Har oxå följt hennes kamp och de senaste dagarna har jag varit riktigt rädd att få läsa precis det jag läste i morse.. att hon är borta.. Det är konstigt hur en människa som man aldrig träffat eller pratat med kan påverka en så.. Nu har hon det bra, utan smärtor. Värre är det ju för familjen och dessa två barn.. Tragiskt är bara förnamnet.
Skicka en kommentar